Bleu blanc rouge

Vet inte om du ser det? Men utanför kameralinsen påminner hav + himmel om den franska flaggan (bleu blanc rouge). Blått är havet och himlen både vit och röd.

Ett annat väderfenomen är stormen Gorm som svepte in över Sydsverige i natt. Här där vi bor, har vi inte märkt så mycket mer än vindens tjut utanför fönstret. Men min syster Bisse som är på väg tillbaka till Dalarna berättade att det låg flera omkullvräkta träd längs vägen. Och kollar man på teve så är vi lyckligt lottade för det tycks ha varit både strömavbrott och ituslitna tak.

Både Bertil och Olivia är rejält förkylda. Bertil mest. Han sover i soffan mestadels. Sonen Fredrik var inte rädd trots att vi varnade honom för förkylningssmitta. Kaffe och lussekatter var en större frestelse.

Kvartett

Du ser vad du ser. Du ser vårt underbara, livsbejakande hav med min syster Bisse och hennes dvärgschnauzers Janne och Hedda - samt Trolla förstås. Det finns nog inget underbarare än hav! Har svårt att förstå inländare. Tycker att livet är noll utan hav.

Syster Bisse lyckades äntligen para sin dvärgsschnauzertik i går kväll - i Växjö. Hon återvände hit halv ett i natt, överlycklig. Det hade funkat! Valpar är min systers pensionförsäkring.  Dagen därpå (första advent) bjöd vi Bisse på en rejäl lunch innan hon och hundarna återvände till Växjö för ett andra parningsförsök - efteråt återvänder hon inte tillbaka hit till Åhus, utan sover över i Växjö (fjorton mil härifrån). För dom varnar för stormen Gorm och den känns inte så lockande precis, särskilt inte om man bor i Dalarna och har lång väg att åka.

Tevelördag

Jag hade en tevedag idag. Jo, jag såg på teve, men inte på teven utan på datorn. Hästtokig är jag som du vet och den här helgen pågår Stockholm Horse Show. Dagens höjdpunkt var Grand Prix dressyr. Om du inte redan känner till det, så är dressyr minst lika vackert som konståkning: dans till vacker musik. Vår svenske stjärna Patrik Kittel fick en hedrande tredjeplacering.

Min syster Bisse som är i Skåne för att para en schnauzertik, ringde olycklig och berättade att parningen i Sölvesborg inte har fungerat. Hanhunden vill inte. Bisse kom hit och åt lunch med oss innan hon fortsatte till Växjö (12 mil bort) tillsammans med den strejkande hanhunden. I Växjö bor en en kennelväninna som ska hjälpa till. Bråttom, bråttom innan löpet är över!!

Leva på valpar

Det här är min lillasyster Bisse. Hon är två år yngre än jag. Alltså också pensionär. Bisse har ingen  hög pension och föder upp valpar för att försörja sig. Hon bor i Dalarna, men bor hos oss några dagar för att para en av sina tikar med en hanhund i Sölvesborg.

Bisse med sina fem (!) hundar bor i Lilla Huset. Nu håller vi alla tummar som finns för att dagens parning ska lyckas. I så fall räcker det med en ytterligare parning på söndag på vägen hem till Dalarna.
Men misslyckas det idag, måste hon återvända till Sölvesborg i morgon. I så fall blir det andra försöket först på måndag.

Bisse är en känd och etablerad författare. Hon har skrivit hundratals barnböcker och suttit med i Författarförbundets styrelse. Att vara författare blir man inte rik på. Minns att vi åt gröt dagarna igenom när jag och ungarna hälsade på hos henne.

Avskalad

Stranden är rätt avskalad efter helgens storm. Titta, hur den ser ut! Vågorna har jobbat hårt för att kunna ta tillbaka standremsan.

Fortsätter jobba (= förvärvsarbeta) ganska mycket. I mitt projekt pågår nu ett febrilt arbete för att hinna fixa allt innan årsskiftet. Har förberett Lilla Huset för dagens hyresgäster - min syster från Dalarna och hennes (5!) dvärgschnauzrar. Vi har särskilda sängkläder, madrasser, kuddar och mattor som bara används när vi hyr ut till hundägare.

På eftermiddagen kom Annika med Trollas kompistaxar och vi tog en lång strandpromenad. Som vanligt hade vi lilla Tuva lös. Hon var duktig och höll sig i närheten hela tiden. Men när vi gick tillbaka till bilen, var Tuva helt försvunnen. Vi fortsatte bara gå och till slut fick vi syn på en liten svart sak som kom emot oss i den täta dimman. Lycka!

Hantverk för stor och liten

Premiär för årets pepparkaksbak!! Här ser du små, små händer som tillsammans med stora, stora händer rullar degen. Har bakat några små taxkakor också. Annika och jag köpte söta taxformar på taxlägret i somras och de har stått och väntat på skrivbordet för att jag inte skulle glömma att ta fram dem till pepparkaksbaket. Och det gjorde jag inte. Tur att det finns lite minne kvar i mitt huvud efter sextiosju år.

Jobbat jättemycket vid datorn. Fem och en halv timme har jag skrivit upp i min kalender. Varje fredag redovisar jag hur många timmar jag har jobbat den veckan.

Solar

Solar har vi ont om just nu. Mulet, ruggigt och blåsigt som det ska vara när almanackan närmar sig december. Då är det tur att det finns såna här minisolar som lyser upp tillvaron. Undrar vad dom tänker? Tror dom att det är sommar eller vet de att det är slutet av november och tycker det är spännande att uppleva den årstiden?

Bertil har följt med vänninan Annika som körde till djursjukhuset med sin gamle häst. Nu är den opererad, men prognosen för återfall är dyster. Känns skönt att veta att Bertil fanns med henne. Hästen är hennes käraste ägodel.

Min syster Bisse har kennel. Hon föder upp dvärgschnauzer. Hon ska para en av tikarna med en hanhund från Sölvesborg (inte långt härifrån). Meningen var att hon skulle ta ett blodprov på tiken för att kunna avgöra när det passar att para henne. Men hon ringde nyss och berättade att djurkliniken hade brunnit ner. Därför kommer hon hit redan nu och stannar här tills tiken är redo.

Inget typiskt svenskt

Vem sa att Luciafirande är något typiskt svenskt? Här ser du barnbarnet Adrian som bor i Rangoon, Burma när de firade Lucia i helgen. Härliga va?

Nu har vi minusgrader i Skåne. Här i Åhus har vi inte en snöflinga, men bara någon kilometer bort finns det snö. Tänk, om snön stannade kvar tills jul!

Skohandlaren här i byn som firade fyrtioårsjubileum förra året, har total utförsäljning den här veckan.
Var där och köpte perfekta fårskinnsfodrade kängor för taxpromenader. Efteråt var jag med dottern Oliva och Morgan i stan och storshoppade. Puh! Det var otroligt länge sen sist!

Världscupssöndag

Idag hade jag tre bloggbilder att välja på (publicerar de andra senare). Den här blev det - världscuphoppning i Stuttgart och en verklig höjdpunkt för mig och barnbarnet Morgan. Ingen får störa oss. Båda är vi djupt koncentrerade på vad som rör sig på teveskärmen. Trolla undrar vad vi håller på med. Men våra högljudda hejarop gjorde nytta - svensken Douglas Lindelöw blev tvåa.
Extra kul eftersom han tillhört samma ridklubb som vi.

December nalkas. Det märks. Första snöflingorna singlade ner från himlen. Och fler lär det bli i morgon. Vanliga människor höll sig inne idag. Hos oss bakades grovbullar och lussekatter. Ovanliga människor som jag var ute en flera timmar lång promenad med Trolla.

Några vattenråttor månne?

Nu varnas för årets första skånska snö. Passar på att ta en underbar, lång promenad längs stranden. Snömolnen hotade i fjärran. Plötsligt tvärstannade systertaxarna och började gräva intill varandra. Några vattenråttor månne? Tuva var som vanligt ivrigast men Trolla märkte inte att hon överöstes med sand. Att jaga sork är ett betydelsefullt jobb. Inget i världen kan distrahera en jaktsugen tax.

Idag fyller barnbarnet Leona fyra år. Alla vi härhemma tänker på henne, men hon är långt borta. Hela familjen tillbringar några månader i Kalifornien.

I varandras fotspår

Den ena följer den andra, som följer den första... Fina, underbara taxsystrar på äventyr.
Vet vart de är på väg. Till dammen förstås för att gräva efter spännande vattensorkar.
Mer hundar på G. Min syrra Bisse ringde nyss och sa att hon kommer hit nästa helg. Hon har hunduppfödning och har hittat en hanhund i Sölvesborg som hon ska para en av sina tikar med. Sölvesborg ligger ungefär fyra mil från oss så det är klart att hon och hennes tre jyckar sover över hos oss en natt.

Den här helgen har vi tre tjejer som hyr i vårt lilla hus. De ska vandra hela helgen. Verkar jättetrevliga. Såg precis på teve att årets första snö är på väg. När jag berättade det för tjejerna blev de inte det minsta oroliga. De är väl förberedda med både regnställ och termobyxor!
Resten av helgen är det julpyssel på öppna förskolan på lördagen och besök på ridsportmeccat Flyinge på söndag.

Termometern har för första gången i år, krupit ner mot nollan. Firar med att elda i braskaminen för första gången. Mysigt!

Ikapp

Nu är vi ikapp med livet. Alltså att november känns som en vanlig november. Regnigt, mörkt och disigt. Städat Lilla Huset.
Nya gäster över helgen - med lakan för en gångs skull.

Lille barnbarnet Morgan har feber. Ynklig! Skulle egentligen ta en tripp till närmaste större staden Kristianstad, men fick stanna hemma.

Bertil är väldigt stolt. Han vann Gubbgolfen i Åhus 2015!!!
Dessutom sänkte han sitt handicap till 15 (jättebra, man börjar med 36).

Novemberskatt

Döm om vår förvåning när vi hittade mogna tomater i växthuset - 18 november! Hade tänkt städa bort  alla gamla tomat- och gurkplantor för några veckor sen. Men det blev inte av. Tur var väl det, för annars hade vi inte fått denna fina novemberskatt. Kollade väderappen och tydligen ska det bli minusgrader och eventuellt snö till helgen. Hoppas att det inte blir halt för vi får gäster i Lilla Huset som kommer till Åhus för att vandra. Och vandring i ishalka är inte så kul.

Varit en lång, jättelång taxpromenad med Annika. Måste passa på för hon reser bort snart. Efteråt njöt vi Coops läckra räkmackor med kaffe.

Veckorna går med väldig fart. Nu är det bara en månad till vintersolståndet då det vänder och dagarna blir allt ljusare. Men som pensionär lider vi inte så mycket av höstmörkret eftersom vi har möjlighet att njuta av dagsljuset ändå.

Vågat

Mitten av november. Fortfarande ovanligt milt. Ser på teve att det snöar i Norrland i alla fall.
Själv är jag glad för mildvädret. Var ute en lång strandrunda med Annika och taxarna. Fast, bred och gångvänlig strand. Solen sken sitt allra vackraste leende.

På eftermiddagen följde jag med dottern Olivia och lille barnbarnet Morgan till babysim i Furuboda. Mysig och liten fin grupp. Filmade massor. Men "fröken" sa till mig att jag inte får lägga ut bilderna på nätet. Visst, ja. Hade alldeles glömt bort att man inte får göra det. Bra att hon påminde mig. Men den här bilden får jag lägga ut. Håll tillgodo!

Det är fantastiskt vad de små ettåringarna kan i vattnet. Dyka, simma, ta sig upp själv ur vattnet...
Morgan har inte varit med lika länge som de andra och i början var han lite avvaktande. Men nu slappnar han av och njuter precis som de andra fyra i gruppen.

Förtrollad dag

Idag är det ingen vanlig dag. Jo, den började precis som vanligt. Och timmarna fram till klockan halv fyra förflöt helt normalt. Jobb, både för Bertil och mig. Lek för Morgan. Tupplur för Trolla.
Men på kvällspromenaden hände det. Det mörknar snabbt så vi gick en runda i byn. Började med att gå in och kolla i en affär. Genast kom affärsinnehavaren fram och klappade Trolla och tyckte hon var jättegullig. Sen hann vi inte mer än ut på gatan, förrän någon ropade bakom oss. "Får min son klappa den söta hunden?". Klart han fick och Trolla viftade glatt på svansen. Den lille gossen var så uppslukad av vår fina lilla jycke, att han totalt glömde bort att han gick barfota (16 november).

Jag vet att jag är  tjatig. Men jag älskar verkligen mitt jobb. Det handlar om IT-teknik. Gillar att vara detektiv och försöka få tekniker och vanliga dödliga förstå varandra. Inte så lätt alla gånger. Tekniker pratar sitt teknikspråk och ser allt från baksidan medan vi andra ser framsidan. I "mitt" projekt har vi kommit till ett läge där parterna pratar förbi varandra. När den ena säger A, tror den andra parten att han menar B. Och tvärtom. Ungefär som ett par som har svårt att kommunicera och ideligen missförstår varandra.

Också båtflyktingar

Har precis varit på Malmö Live (Malmös nya konserthus mm). En rent fantastisk anläggning!
På tjugofemte våningen fanns en bar (Sky Bar) och en restaurang med fönster runt om - vidunderlig utsikt över hela Malmö. Jmfr Eiffeltornet. Tänkte boka bord där när vi ska gå på konsert nästa gång. Men där var fullbokat fram till nån gång i januari. Och att stå på väntelista tjänar inget till. 25 personer på väntelistan varje kväll!
Vi tog en räkmacka i caféet på bottenvåningen innan konserten. Inte dumt det heller.
Föreställningen var Kristina från Duvemåla med Sanna Nilsen som solist. Fin musik och Marianne Mörck var i särklass som berättare och då-och-då solist. Tyvärr var ljudet lite väl högt - svårt att höra texten. Ämnet utvandrarna är synnerligen aktuellt idag med alla människor som flyr för sitt liv och också måste utsätta sig för farliga båtfärder till fjärran land. Som jämförelse flydde 50 700 svenskar till Amerika 1887.

Slag eller muta?

Tänk dig att du har en granne som bråkar. Vad gör du då? Bjuder du på gott kaffebröd för att han ska bli vänligare sinnad eller tar du fram hårdhandskarna? Ämnet är högaktuellt idag efter det hemska terrordådet i Paris. Hur ska man bekämpa terror och våld? Hur ska vi hantera kränkningar från andra länder? Och hur ska vi protestera? Vilket är effektivast, våld eller kärlek?

På lördagar har loppiset här i Åhus öppet. Gick dit och köpte lite grejer till dockskåpet jag köpte till barnbarnet i våras. Några hemvävda, fräscha kökshanddukar och lite barnböcker. Känns skönt att handla på Lions loppis: man återanvänder saker + vet att pengarna går till kloka saker (Lions är fantastiska hjälpare).

Kunde inte hålla fingrarna från jobbdatorn: har ett möte med cheferna tidigt måndag morgon och nu gäller det att analysera situationen i projektet.

Frusen fisk

En frusen fisk är spännande tycker både barnbarnet Morgan och Trolla. Doftar gott, enligt Trolla. Ser läskig ut enligt Morgan. "Vet inte om jag vågar känna på den?"

Idag har vi frostat av frysen. Vi har en sån där gammaldags frys där inte isen försvinner av sig själv. I stället blir det mer och mer is, tills man knappt kan stänga dörren. Morgan har lärt sig öppna dörren till frysen själv, ibland utan att vi märker det. Det gör att isen växer extra snabbt.

Det var i frysen som vi hittade fisken. Men den har legat där så länge att vi bestämde oss för att "städa bort" den.

Skulle egentligen gått strandpromenad med Annika och taxarna, men det strulade till sig i mitt jobbprojekt och det kändes viktigt att prioritera.

Femton grader

Denna helt sagolika höst fortsätter. Femton grader varmt idag. En och annan regnskur bara. Efteråt en gudomligt vackert regnbåge. Jobbat och jobbat framför datorn. Finaste vännen Annika ringer och vill ta en strandpromenad med hundarna. Då är jag alltid "på". Strandpromenader är det underbaraste jag vet och allra underbarast är att vandra tillsammans med tre verkliga taxkompisar och syster Annika.
Telefonen med förstås, och var tillgänglig för jobbsamtal. Känner mig verkligen som en detektiv som kollar upp vart mitt jobbprojekt är på väg. Tekniker och vi dödliga talar sällan samma språk. Det enkla blir plötsligt betydligt svårare. Hur det blir så är det obegripligt. Här gäller det att ta ett djupt andetag och försöka förstå hur motparten tänker. Inte alltid helt enkelt! Här får man "kred" för att vara dum!!

Självbild

Selfie betyder ju självbild. Idag har jag testat selfie-funktionen på min telefon medan jag väntade på tåget hem från jobbmöte i Malmö. Lätt som en plätt. Bara trycka på en kamera-ikon. Det svåra är att vet hur man ska rikta ögonen. Uppåt, nedåt eller något mitt emellan.

Vi kommunikatörer i Region Skåne möttes för att prata förändringskommunikation. Spännande att lyssna till vår nye regiondirektör. Han verkar mänsklig och har glimten i ögat. Verkligen skönt med en sån person efter de hårdingar vi haft innan.

Även om det är jättekul med jobbresor så är det underbart att veta att det dröjer åtminstone fyra dagar tills det blir dags igen.

Saxat

Får fortfarande Brukshundsklubbens tidning Hundsport i brevlådan. Men tror inte att jag har betalt årsavgiften. Måste kolla i morgon!

När jag får Hundsport bläddrar jag genast fram till skämtteckningssidan. Du som brukar läsa min blogg, vet att jag brukar visa de bästa skämten här. Men nu var det långe sen. Tycker inte att skämten varit tillräckligt skojiga. Men vad tycker du om det här?

Jobbat, jobbat och jobbat framför datorn. Verkligen intensivt i mitt projekt just nu. Men roligt!! Får leka detektivt som jag verkligen går igång på. Lyckliga mig som har ett sånt roligt jobb.

Dottern Olivia har varit med sin lille son på babysim. Hon berättar att ungarna (ettåringar!) kan hoppa själva i vattnet och inte är ett dugg rädda för att doppa huvudet. Dyka kan de också. Tänk, om babysim fanns när mina egna barn växte upp. Några av dem var väldigt misstänksamma mot bassängbad när de skulle lära sig simma i sjuårsåldern.

Lunchlåda

Malmöjobb idag. Möte med mina 1177-kollegor och vår IT-koordinator. Alltid lika kul att ses. Verkligen gillar min chef!! Som vanligt drog mötet ut på tiden så jag missade halvett-tåget. Det positiva var att jag hann gå en runda på stan och köpa med mig en plastbytta med sallad (räk förstås) att äta på tåget. Passerade även Polarn o Pyret och köpte mockasiner till lillkillen Morgan. Vårt golv är kallt på vintern (en normal vinter vill säga - den som ännu inte har kommit hit).

På tåget började jag äntligen läsa bokklubbsboken. Den verkar faktiskt riktigt bra. Reser till Malmö också på onsdag och tar förstås med mig boken då också.

Kom att tänka på en sak: Innan jag gick i pension (för tre år sen), ringde jag vår pensionsförvaltare för att höra läget för min tjänstepension. Fick veta att man fick allrabäst villkor om man varit anställd i tio år. Eftersom jag fortsatt jobba (visserligen som timanställd) i tre år till, så undrar jag om jag nu uppnått tidsgränsen. Det kanske inte gäller för timanställda, men jag tänker i allafall ringa och kolla. Man vet aldrig...

Tjatigt positivt

Undrar hur många gånger den här hösten jag har skrivit att hösten är rent otroligt vacker och mild.
Idag den 8 november är det fjorton plus och stranden är så bred och fast att vi aldrig sett dess like.
Ni ser att Bertil är på väg till Bornholm. Själv kunde jag inte följa efter, för mina älskade gympaskor har stora hål längs sidorna.

Fars Dag firade vi med blåbärsmuffins med kaffe, saffranspasta och en pannacotta som avslutning.

Sätter på väckarklockan i kväll, ska på jobbmöte tidigt i Malmö i morgon bitti.

Flaskpost

Trolla har hittat en flaskpost. Inuti petflaskan ligger en liten blöt och skrynklig lapp. På lappen läser jag "Hej! Om du hittar den här så får du tur hela dagen". Oj, nu gäller det att skynda till tobaksaffären innan dom stänger. En hel bund lotter ska jag köpa. Även om jag aldrig haft tur tidigare i spel, så kan det ske ett underverk just idag.

Annika och jag skulle åka till Malmö på Konsert. Hade sett fram emot att besöka det nya fantastiska konserthuset i Västra Hamnen. Men Annika har precis varit och hälsat på sina små barnbarn i Stockholm och ni vet, småbarnsbaciller, är det smittsammaste som existerar.

Smygjobbade lite vid datorn (mitt jobb är så otroligt roligt att jag har svårt att hålla fingrarna från jobbdatorn. Och jag tänker inte ta mer betalt för att det är helg heller. Bara otroligt tacksam för att jag har ett sånt roligt jobb. Kanske något att tänka på för de företag som är tveksamma till att anställa en pensionär.

Mysteriet med den försvunna pyjamasen

På morgnarna tar vi nästan alltid samma runda. I alla fall har vi gjort det den här veckan när vi varit heltidsbarbarnspassare. Vi brukar skratta åt den här röda lilla Polon som brukar vara iklädd en lustig pyjamas. Men inte idag. Idag var den lilla bilen helt naken, trots att sommarhuset var igenbommat för säsongen. Man kan undra vad som har hänt med den lustiga pyjamasen. Någon som har lånat den, tagit den eller? Lovar berätta när jag löst mysteriet.

Skulle inte jobbat idag. Egentligen alltså. Men så hände en massa oväntade saker i "mitt" projekt och blev tvungen att delta i några telefonmöten. Ja, jag slapp ju resa. Kunde vara hemma i godan ro. Bara stänga in mig någon halvtimme i arbetsrummet. Ska verkligen inte klaga.

Fredag och 6 november. Slaget vid Lutzen 1632. Gustav II Adolfdagen och min pappas dödsdag. Minns att man (i alla fall förr) åt speciella bakelser den här dagen - med en chokladkung på. Hade tänkt gå förbi bageriet och kolla, men det regnade så mycket att jag nöjde mig med att gå ner till rökeriet och köpa några havskräftor...

Smalare idag

Den sista veckan har stranden varit jättebred. Bred och fast. Det lär bero på månen, men fråga mig inte hur. Idag var stranden plötsligt knappast en remsa. Som du ser av bilden var vissa ställen knappt gångbara (i alla fall inte med taxben och joggingskor). Men skam den som ger sig, både Trolla och jag lyckades ta oss fram genom att kliva på stora stenar. Heder åt oss, eller hur?

Hela hösten har varit strålande vacker och hur det känns när det regnar, har vi glömt. Men i dag kom regnet och det fortsätter att strila. Det är becksvart ute nu, fast jag hör trummandet mot altantaket utanför.

Den här veckan när vi heltidspassar lille ettåringen Morgan, har jag ställt jobbdatorn på köksbordet och kan i förbifarten se om något kräver action. Det har funkat jättefint och mina kollegor ringer och meddelar om de skickar något viktigt mail eller behöver diskutera något.

Juvelen

Vår lilla juvel - gästhuset. I år har vi haft rekord i hyresgäster. Mest sommartid förstås, men också golfspelare som utnyttjar vår (oftast) snöfria vinter. Just nu bor en trevlig pendlare här några dagar i veckan. Nu när vi båda är pensionärer är det riktigt kul att fixa iordning stugan och ta emot nya gäster. För trivseln skull bjuder vi på nymanglade handdukar, diskmedel och alltid fräsch disktrasa och diskborste. Värmeljus och mysiga dvd-filmer likaså.

Idag är det tredje dagen som vi heltidspassar lille barnbarnet Morgan, ett år. Han är ett glatt och charmigt barn. Men otroligt viljestark och envis. I natt var ingen bra natt för Bertil. Morgan var vaken mellan elva och ett samt "vaknade morgon" redan klockan fyra. Halv sex träffades vi vid frukostbordet. "Jag tror att han är jättetrött", sa Bertil. "Han kommer att sova hela dagen." Men icke sa Nicke. Morgan klarade sig med två halvtimmes tupplurar på hela dagen. Glad, pigg och full rulle var hans motto. Nu är klockan halv sju och Bertil och jag har slängt oss i soffan framför teven. Somnar nog snart, vi också.

Dag nummer två

Idag är det andra dagen som vi är heltidsbarnvakter åt lille ettåringen Morgan. Bertil har lättast för att somna om på natten så han sover inne hos grabben medan min uppgift är att se till att Bertil får vila upp sig på förmiddagarna.

Trolla tycker nog att vi ägnar oss på tok för mycket åt Morgan och ser på oss med ledsna ögon. "Har ni tröttnat på mig nu?" Tog en promenad längs Snickarhaken på tu man hand med henne. Det var hon nog glad för. Säkert skönt att få möjlighet att krafsa i gräset och leta upp spännande sorkar.

På eftermiddagen promenerade vi ner till Äspets Rökeri och köpte en läcker bit varmrökt lax med romsås plus ett stycke stark dansk ost (Svarta Sara lagrad i två år).

Håller ställningarna

Den här veckan håller jag och Bertil ställningarna medan dottern Olivia är på en veckas förberedelsekurs inför sitt nya FN-jobb i Bolivia. Känns skönt att vara två som delar på barnvakteriet. När Bertil var trött efter nattvakten, kunde han sova ikapp några timmar på soffan. På bilden ser du Morgan som sover middag i mitt knä. Två timmar sov han så. Som tur var hade jag satt på radion och hade en bra bok inom bekvämt räckhåll.
Nu har vi också blivit påminda om att det är viktigt att kvällsmaten är snabblagad. Gjorde misstaget att sätta igång att blanda köttbullssmet (som naturligtvis blev för rinnig) när Morgan hunnit bli rejält trött. Inte särskilt smart! Med ens minns jag att jag brukade laga hela veckans mat på söndagarna. Var snabbt och bekvämt när ungarna (som vanligt) både var utsvultna och övertrötta på kvällarna. I morgon ska vi äta fiskbullar på burk. Det har vi redan planerat.

Ett år, vad fort det går!

Lille barnbarnet Morgon blir ett år idag. Hans mamma har bakat en tårta som ser ut som en gurka. Hans älsklingsvisa är nämligen Lennart Hellsings "Herr dansar herr gurka!" Spännande med ett eget ljus. Men Morgan kan inte blåsa ut det själv än. Hans pappa Boris var med på kalaset via Skype. Tänk, vilken fantastisk uppfinning.

Nu sitter Morgans mamma på flyget till Härnösand för en veckas förberedelsekurs inför FN-jobbet. Bertil och jag ska passa Morgan. Vi har precis nattat honom efter middag, bad och välling. Han var så trött att han bara hann dricka två klunkar av vällingen så han vaknar nog om några timmar när han blir hungrig.