Idag är det ingen vanlig dag. Jo, den började precis som vanligt. Och timmarna fram till klockan halv fyra förflöt helt normalt. Jobb, både för Bertil och mig. Lek för Morgan. Tupplur för Trolla.
Men på kvällspromenaden hände det. Det mörknar snabbt så vi gick en runda i byn. Började med att gå in och kolla i en affär. Genast kom affärsinnehavaren fram och klappade Trolla och tyckte hon var jättegullig. Sen hann vi inte mer än ut på gatan, förrän någon ropade bakom oss. "Får min son klappa den söta hunden?". Klart han fick och Trolla viftade glatt på svansen. Den lille gossen var så uppslukad av vår fina lilla jycke, att han totalt glömde bort att han gick barfota (16 november).
Jag vet att jag är tjatig. Men jag älskar verkligen mitt jobb. Det handlar om IT-teknik. Gillar att vara detektiv och försöka få tekniker och vanliga dödliga förstå varandra. Inte så lätt alla gånger. Tekniker pratar sitt teknikspråk och ser allt från baksidan medan vi andra ser framsidan. I "mitt" projekt har vi kommit till ett läge där parterna pratar förbi varandra. När den ena säger A, tror den andra parten att han menar B. Och tvärtom. Ungefär som ett par som har svårt att kommunicera och ideligen missförstår varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar