Att sitta framför teven på midsommar är inte "fint", men är man dunderförkyld som jag är det oundvikligt. Vill inte smitta andra o kurera mig tills älskade barnbarnet Adrian äntligen kommer från Burma på måndag. Men inte synd om oss alls. Vi har ätit gott och sett gamla svenska långfilmer på teve. De har så underbart ljud. Harriet Andersson var väl sjutton år så ni förstår hur gammal filmen var. Nu har vi ätit en smaskig lax och löjromstårta o dukat med finaste porslinet. Livet är underbart och rätt skönt att inte irriteras av regnskurarna. De är välkomna när som helst, bara inte på midsommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar