Gissa om jag blev skräckslagen då jag möttes av två långa, dinglande ben när jag kom hem från byn. Hade totalt glömt att Bertils fiskarstövlar hängde på tork vid ytterdörren. Hjärtat stannade i halsgropen innan jag begrep vad det var.
Ännu varmare idag, nästan tjugo plus och strålande sol. Tulpanbladen börjar komma fram och rosenbuskarna har fullt med nya ljusgröna skott. Vi har burit ut ett gammalt furubord till garageuppfarten, för att slipa till det och använda i köket framöver. Här behövs verkligen ett ljust och fräscht bord istället för det brunmurriga, fläckiga vi har nu och som vi tänkt vitmåla. Men nu har en av döttrarna förbjudit oss att förändra det. Hon vill att det ska se ut som det alltid har gjort. Då återstår antingen att köpa nytt eller att kolla om det finns ett annat köksbord som vi får lov att renovera. Och se längst inne i ett förråd stod ett massivt gammalt furubord som nu får ett nytt liv, medan det brunmurriga intar furubordets plats i förrådet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar