Rejält blåsigt idag, men som hundägare måste man ut i alla väder. Och tur är väl det, för när man väl är ute så är det inte dumt alls. Man blir varm av att gå och man upplever ständigt nya saker. Idag vågade jag mig, trots blåsten, ner på stranden och hittade ett omkullblåst träd med sötaste videkissar. Pryder nu byrån intill min gamle "vän" Isaac Grunewald (konstnären ni vet). Jag fick honom i artonårsåldern av min farmor och då stod han alltid på en bokhylla, till synes tittande på mig att jag inte gjorde något olydigt. Nu har jag inte längre respekt för honom, men tycker han är vacker att se på med sin granitfot.
Bertil är riktigt risig i ryggen och jag hittade mitt gamla njurbälte (ett slags väldigt brett skärp som man sveper om ländryggen (nedre delen av ryggen) som stöd. Och vips! verkar det som ryggen mår bättre. Trodde aldrig att Bertil som är enochnittio hög kunde ha mitt gamla njurbälte i storlek 38. Men tur var det i alla fall. I alla fall har han tillbringat dagen vilande. Tur att det är skidsport dygnet runt just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar