På kvällspromenaden igår var Trolla och jag långt hemifrån när det började regna. Lite regn är väl inte så farligt, tänkte vi. Det slutar nog snart. Men se det gjorde det inte. Det regnade mer och mer och till slut vräkte det ner. Det var som att stå i en kall dusch med kläder på och helt utan regnkläder, stövlar eller paraply. Till slut var vattenpölarna på vägen så djupa att vattnet räckte mig till vaderna (och stackars Trolla bottnade knappast). Men vi var tvungna att kliva i vattenpölar när vi mötte bilister, som alls inte förstod hur det kändes att utstå allt vatten.
När vi äntligen kom hem, stod Bertil och sonen Fredrik torrskodda under tak i båthuset och duschade båten med en vattenslang för att förbereda den inför helgens sjösättning. Kunde inte låta bli att tänka att det hade varit enklare om de tagit bort väggar och tak på båtens hus och låtit naturen blöta ner den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar