Lila som i lavendel

När jag fyllde femtio, läste min gamla moster en dikt för mig som lät ungefär så här:
"När jag blir gammal ska jag bära lila
Med en röd hatt som inte passar och inte klär mig... och jag ska trycka på alarmknappar och dra min käpp längs järnstaketen och plocka blommor i andra människors trädgårdar. Och jag ska lära mig spotta...". Med de orden ville hon säga att det är härligt att bli gammal för att man inte behöver bry sig så mycket om vad andra människor tycker. Lila blev en symbol för frihet.

Igår målade barnbarnet Adrian och jag ett trädgårdsbord i lila. Lila som i lavendel. Har inte tänkt på att lavendel är så lila som den faktiskt är. Hade med mig en lavendelblomma till färgaffären för att få just den färgen. Målade också en fjärilsholk (typ fågelholk för fjärilar) i samma färg. Blir nog fint tror jag. Ska testa så fort färgen torkar.

Här kommer folk och går. I natt kom Adrians pappa från Burma och tidigt i morse tog han med sig Adrian till Budapest för en liten tripp i Östeuropa innan de åker ner till farföräldrarna i Malaga (Spanien). Tillbaka hit kommer de fjortonde juli.